Belinda Princess (bildlänk) är en havannacigarr som är lagom stor att, tillsammans med ett liberalt kvantum druvbrännvin från sydvästra Frankrike, njuta vid exempelvis televiserade kungliga prinsessdop! :-)

J. L. Tiedemanns Tobaksfabrik A/S var ett ledande norskt tobaksföretag som grundades redan 1778 och verkade under olika ägare och delvis även under olika former fram till och med 2009. Grundat 1778 med kungligt bifall var Tiedemanns Norges största tobaksfabrik ”när det begav sig”.

Företaget inköptes år 1849 av familjen Andresen som ägde det t.o.m. 1998 då det såldes till danska Skandinavisk Tobakskompagni (som  idag ingår i dansk-svenska tobaksjätten Scandinavian Tobacco Group, STC). Under familjen Andresen kom Tiedemanns att bl.a. år 1880 anlägga en filial i Sverige, i Charlottenberg (nära Norge), för tillverkning av bl.a. de kända piptobaksmärkena Tiger Brand och Mixture samt en del tuggtobak. 

Med tiden skulle denna fabrik faktiskt bli större än moderfabriken i Norge. Men att den var utländskt ägd var inget hinder för en eventuell nationalisering av den svenska tobaksindustrin, så när det svenska tobaksmonopolet föreföll bli verklighet uppgick svenska Tiedemann-fabriken i anti-monopolförsöket Förenade Svenska Tobaksfabriker AB. Till föga nytta dock; året därpå beslöt Riksdagen att förstatliga och monopolisera all svenskt tobaksverksamhet fr.o.m. år 1915, vilket innebar att fabriken i Charlottenberg därmed kom att ingå i AB Svenska Tobaksmonopolet. (Monopolet tillverkade tuggtobak i fabriken t.o.m. 1941 då den nedlades. Byggnaderna står dock ännu idag kvar med annan verksamhet och ägare. Vissa märken, bl.a. Tiger Brand,  levde kvar i Svenska Tobak ända in i 1980-talet. )

Ett annat område Tiedemann var framgångsrika inom var marknadsföring (vilket utan tvivel medverkade till deras storhet).  Bl.a. arbetade man på olika sätt med olika märken för att på så sätt nå olika grupper på marknaden: ”coola” cigaretter för ”coola” kvinnor, rustik piptobak för sjöbussar och fiskare o.s.v. Dessvärre kan denna marknadsföringsbegåvning ha lett till det uppmärksammade rättsfall där Tiedemanns stod anklagade för att ha förorsakat att en man fick cancer av deras produkter. (Emellertid dömde domstolen till Tidemanns fördel: rökning är en vuxen persons eget val.)

Tidemann var under en period den ledande uppköparen (utanför Förenta staterna) av den eld- och lufttorkade fermenterade mörka virginatobaken. Ett märke som de licenstillverkade var det kända cigarettmärket Prince. På cigarrsidan var Tiedemanns mycket kända för märket Sorte Mand (Sv: svarte man) som dock inte finns längre (och som säkert skulle betraktas som ett omöjligt märkesnamn nuförtiden…).

Den som vill fördjupa sig i detta företags äldre historia kan inköpa boken Tobakens krønike, J.L. Tiedemanns Tobaksfabriks Jubilæumsskrift (se lexikonets litteraturlista) som behandlar tiden 1778-1928.

Glad Syttende Mai, Norge!

Calixto Lopez är ett ursprungligen kubanskt cigarrmärke (havannacigarr) som dock sedan lång tid tillverkats i andra länder, i dagsläget i Filippinerna (manillacigarr). Det finns också en modern alternativ version tillverkad i Nicaragua. (Eventuellt är dock denna senare reinkarnation nedlagd.) Märket har namn efter sin grundlaggare Señor C. Lopez.

Aktiebrev om US$ 100 i Calixto Lopez-bolaget, utfärdat 1908. Notera Calixto Lopez egen namnteckning nedtill till höger. Bild från den amerikanska antikvariatisten Western Mining Stock’s hemsida.

Märket grundades i Kuba år 1881 och blev ganska snabbt känt för sin höga kvalitet. Efter några år namngav den kubanska staten ett odlingsområde i Pinar del Rio-trakten efter Calixto Lopez, på ungefär samma sätt som det finns en odling vid namn Hoyo de Monterey. Området bär såvitt känt fortfarande namnet Calixto Lopez. Någon gång efter sekelskiftet, ej senare än 1908, utflyttade åtminstone företagets ledning till delstaten New Jersey där bolaget introducerades på New York-börsen. (Här finns en tydlig parallell till märkena La Corona och Henry Clay som utflyttade till Trenton, NJ, USA år 1931.)

Modern låda med Calixto Lopez-cigarrer. Betydligt bättre ”inramning” än manillacigarrer i genomsnitt. © 2012 Fotografen och Svenskt Cigarrlexikon.

Huruvida produktionen lämnade Kuba samtidigt med ledningen eller senare, t.ex. i samband med det ”cigarrbolagsexodus” som skedde efter Castros maktövertagande år 1959 är inte känt, men klart är att märket tillverkats på Filippinerna sedan åtminstone 1970-talet, kanske rent av 1960-talet.

Calixto Lopez-cigarr i sin nicaraguanska version. © 2012 Svenskt Cigarrlexikon.

Dagens moderna manillaversion tillverkas enligt en källa av Isabela-bolaget (se La Flor de la Isabela), men det är obekräftat i skrivande stund. Cigarrerna är nu tillverkade av företrädesvis manillatobak som är skuren eller riven. Täckbladet är indonesiskt, sannolikt av javatyp. Märket bär en mycket karaktäristisk gördel med en hjälmprydd konkistador.

Den nicaraguanska versionen har annan gördel (se härintill) med ett klassiskt viktorianskt monogram; ett C och ett L tillsammans. Detta användes av detta märke under Kuba-tiden. Även tobakens sammansättning är annorlunda med företrädesvis nicaraguansk och/eller centralamerikansk tobak. Denna version är (var?) avsedd för fr.f.a. den amerikanska marknaden.

Såvitt känt saknar detta märke anknytning till det kända havannamärket Juan López.

Denna artikel är utarbetat med benägen hjälp av en av Svenskt Cigarrlexikons läsare. Tack!

(Fotnot: I takt med att ytterligare information kan inhämtas kring detta något mystiska cigarrmärke kommer denna artikel att uppdateras.)

Från en av lexibloggens trogna läsare inkom idag ett stort kuvert med diverse asiatiska läckerheter!

Från vänster till höger: en vaniljdoftande kinesisk cigarr i rör av märket Great Wall, en låda för Wang Guan, tre stycken filippinska Calixto Lopez, ovanpå dem vilar två stycken rustika kinesiska(?) specialare: Tea Pot Brand (gördeln är bara ett lite märke klistrat på täckbladet!) samt en kinesisk Wang Guan (betyder kungakrona eller corona) i rött rör. Alltihop ligger i en silverfärgad låda för Great Wall. (Lite grynig bild p.g.a. mobiltelefonsfotografering.) ©2012 Svenskt Cigarrlexikon.

Ett varmt tack till givaren!

En vardera av Calixto Lopez samt Tea Pot Brand skall överföras till Sv. Cigarrlexikons cigarrarkiv. Sedan tidigare finns både Great Wall och Wang Guan som egna uppslagsord här i lexikonet så inom kort kommer en artikel om just Calixto Lopez. Och kanske också några rader om Tea Pot Brand. :-)

Svenskt Cigarrlexikon får härmed be om att få utlysa landssorg i Cigarrsverige emedan allt tyder på att ett av de sista av alla de gamla fina märkenaFelix Brasil – ej längre saluförs av Swedish Match AB. (Företaget ifråga är tillskrivet för bekräftelse, men svar har inte inkommit.)

Felix Brasil – Salig i åminnelse… ;-(

Felix Brasil lanserades i vårt land år 1924 och har funnits på marknaden sedan dess; med undantag för en period på på 1930-talet samt några år under andra världskriget, då råvarubrist förelåg. I brasilfamiljen ingick också cigarrerna Flor Brasil och Bahia Brasil samt cigarillen Rio Brasil.

Felix Brasil ”föddes” på gamla Frans Suell-fabriken på Västergatan i Malmö, flyttade med till nya fabriken i Malmö hamn och sedemera även till nya Frans Suell-fabriken i Härnösand. När Swedish Match utflyttade de svenska cigarrerna och cigarillerna till först Nederländerna och sedan till Belgien följde Felix Brasil med och tillhörde ständigt de verkliga storsäljarna. I och med sammanslagningen av de svenska och danska cigarrföretagen till det stora Scandinavian Tobacco Group häromåret påbörjades sannolikt en rationaliseringsprocess som nu börjar synas i tobakshandlarnas hyllor.

Felix Brasil var som namnet antydde en cigarr i typisk brasiliansk stil, mörk och med en gnutta sötma. Ordet felix, som inte är ovanligt i brasilianska cigarrsammanhang, kommer från cigarrstaden Saõ Felix i Bahia-provinsen i Brasilien. Trots sin traditionella framtoning ingick, på europeiskt vis, även tobak från bl.a. Java och Colombia i produkten. Den som nu vill ha europeiska cigarrer i brasil-stil kan köpa robuston Handelsgold #304 eller cigarillen Dannemann Pieroetta.

Av svenska cigarrmärken återstår nu bara Bellman – som ju dock endast är cigariller nuförtiden - samt Cortéz. Med lite god vilja kan även märket La Paz, som dock såg dagens ljus i Holland, också räknas till den svenska gruppen. Dessutom finns cigarrcigaretten Puck på Tobaks- & Tändsticksmuseum i Stockholm samt de egna märken som Brobergs, Mellgrens och Cigarrummet saluför.

Vi återkommer ifall ytterligare information tillkommer i ärendet.

Magnus Uggla sjunger Karl Gerhard-kupletten Alla de gamla fina märkena HÄR.

Costa Rica är ett cigarrtobaks- och cigarrproducerande land (republik) i Centralamerika. Invånare: 4,300,000. Huvudstad: San José. Språk: spanska. Landet (vars namn betyder den rika eller bördiga kusten) erhöll, efter en serie historiska förvecklingar, sin slutliga självständighet år 1847 (erkänd år 1850 av Spanien). Tobaken härifrån kallas costaricatobak, eller bara costarica.

En costaricansk Carmen från nutid!

Landet, som är något så ovanligt som en krigsmaktslös demokrati, har som andra f.d. spanska kolonier en lång historia av och med tobaken. Redan indianerna kultiverade växten ifråga och spanjorerna skulle göra ekonomi av det hela.

Landets cigarrer är inte så vanliga bland svenska cigarrister, men det produceras en hel del cigarrer i Costa Rica. I allmänhet är de blandningar med andra länders tobakssorter tillsammans med costaricatobaken, men några bolag gör s.k. puros (markerade nedan i listan) av ren costaricatobak. Dessa kan köpas i Sverige (hos Gandaf Tobacco). Dessutom exporterar Costa Rica en hel del tobak av madurotyp till andra cigarrproducerande länder där den används som täckblad. Bland märken som bl.a. använder costaricatäckblad må nämnas Mayorga, Rocky Patel och Maria Mancini.

Några costaricanska cigarrmärken:

  • Amigos
  • Amiguitos
  • Bahia (tillverkas dock numera i Nicaragua)
  • Billfish
  • Diamante
  • Don Tuto (puro!)
  • El Gordo
  • Jetheads
  • Reina de la Noche
  • Vegas de Santiago (puro!)

1881 är ett varumärke för manillacigarrer som används av La Flor de la Isabela-bolaget. Denna cigarrserie lanserades år 1981 till minne av sammanslagningarna inom den filippinska cigarrindustrin (se vidare La Flor de la Isabela).

Cigarrerna som tillverkas i ett stort antal olika modeller består av manilla och brasil inlaga, manilla omblad och ett java täckblad. Enligt uppgift är de det bäst säljande filippinska cigarrmärket och något av en favorit bland Isabela-bolagets egen personal.

Detta märke kunde förut inköpas i Sverige (på Brobergs), men tycks i dagsläget sakna svensk återförsäljare.

Gammal lådetikett för märket La Flor de la Isabela.

La Flor De La Isabela (Sp.: Isabellas Blomma) är en filippinsk cigarrtillverkare som grundades år 1881 genom sammanslagning av den tidens olika spanskägda bolag för cigarrtillverkning i Manilla-området. Mannen bakom dessa förändringar var den spanske adelsmannen Antonio Lopez Lopez, 1:a Markisen av Comillas.

Inledningsvis kallades det nya bolaget Compania General de Tabacos de Filipinas men bytte sedemera namn till La Flor de La Isabela; som var ett av de mer kända varumärkena från Compania General. Ett annat, nutida varumärke – Tabacalera – har också fungerat som namn på bolaget. Företaget är ett av världens äldsta – och Asiens allra äldsta – cigarrtillverkare.

Under sin glansperiod sysslade företaget med mer – mycket mer – än bara tobak, ev.vis export, import och agentur för europeiska varor samt mycket omfattande kulturella insatser. Bl.a. skapades världens största filippinska bibliotek i Barcelona, Spanien (där företaget f.ö. under en period hade sitt huvudkontor). Företaget har numera sitt säte på Calle Romualdez i Manilla och är – på sätt och vis – blott en skugga av sitt forna jag.

Företaget tillverkar idag fyra, eller fem, linjer (märken):

  • Tabacalera
  • Alhambra
  • 1881
  • Don Juan Urquijo, samt sannolikt även det forna havannamärket
  • Calixto Lopez*

Företagets cigarrer består i allänhet av manilla inlaga och omblad och ett täckblad från Java, med undantag för Don Juan Urquijo som har annan sammansättning.

Viss obekräftade informationer gör gällande att La Flor de la Isabela också tillverkar cigarren La Reina de Manila för ett danskt företag.

Se även Tabacalera.

Anm.: *= märket Calixto Lopez är lite av ett spökmärke för Sv. Cigarrlexikon. Har läsekretsen nyligen sett detta märke eller rent av kan hjälpa till med några cigarrer vänligen kontakta redaktören (se under ”Kontakt” ovan).

Colombia är en cigarrtobaks- och cigarrproducerande stat (republik) i Sydamerika. Invånare: 44 500 000. Huvudstad: Bogotá. Språk : spanska. Fritt från Spanien såsom Storcolombia år 1810 (utropad), alternativt 1819 (erkänd). (Storcolombia var en statsbildning omfattande dagens Colombia, Venezuela, Panama och Ecuador som skapades av den i cigarrsammanhang inte helt okände Simón Bolívar.) Colombia blev en egen stat år 1831. Panama – som också är ett cigarrland - utbröts år 1903 ur Colombia.

I likhet med många andra nationer som har sina rötter i det gamla spanska kolonialimperiet är även Colombia en nation som odlar cigarrtobak och tillverkar cigarrer. Kanske inte i samma viktklass som Kuba, Dominikanska republiken eller Filippinerna, men likafullt en mycket gammal tradition. Tobaken härifrån kallas colombiatobak eller rätt och slät colombia.

Rätt länge var Colombia ur ett europeiskt cigarrperspektiv enbart leverantör av mörka tobaksblad av madurotyp, intill förväxling lik tobaken från Brasilien. Således användes det mesta av denna vara i Västtyskland för att producera billiga cigarrer av typisk tysk typ. Vissa mindre mängder har sannolikt även nått Sverige och dåvarande Svenska Tobak: även här för att göra mörka, lite sötare cigarrer, av brasiltyp. Colombia har även det gemensamt med Brasilien att man är en av de största aktörerna på kaffeexportmarknaden (som ju f.ö. är en dryck som smakar gott till cigarrer!).

På senare år har dock även en del cigarrer sett dagens ljus i Colombia, bl.a. tillverkas Cohiba-kopian Colita* i Colombia (kopia endast i utseende…) i Colombia. En riktig bra colombiansk cigarr (men svår att få tag i) är Bravo som tillverkas i lite olika linjer med olika egenskaper. Båda dessa märken är s.k. puros i så måtto att tobaken är odlad i Colombia men dock ofta med dominikanska, kubanska eller liknande fröstammar.

Det är inte omöjligt att Colombia blir ett vanligare cigarrland även i svenska humidorer i framtiden.

Anm.: *= Colita kallades förut Cohiba men fick av varumärkeskäl byta namn.

r är ett fiktivt cigarrmärke som förekommer i Tintin-filmen Tintin och hajsjön (Fr: Tintin et le lac aux requins, 1972)  och som röks av Tintins nemesis Rastapopoulos. Av bildmaterialet att döma är r en färdigsnoppad cigarr i churchillmodell med gördeln (med ett ”r” såklart) mitt på. Cigarren förefaller levereras i lådor om sex stycken.

Rastapopoulos rökandes sin "r".

Enligt uppgift betraktade aldrig Hergé Tintin och hajsjön som ett äkta tintinäventyr, varför denna cigarr ej kan anses ingå i ”tintinkanon”.

Se även Fiktiva cigarrökare.

Nästa sida »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.